Den kvinnliga och den manliga blicken
En sexskildring utifrån "den manliga blicken" vet alla vad det är: en vacker, sexig kvinna som gör sexiga saker och sedan blir "erövrad" eller själv aktivt uppfyller en mans sexuella önskan.
En sexskildring utifrån den "kvinnliga blicken" borde ju då följdaktligen vara tvärtom: en vacker, sexig man gör något sexigt och sedan blir han "erövrad" och uppfyller en kvinnas sexuella önskan.
Så är det dock ofta inte alls. Eftersom både män och kvinnor är så insocialiserade i den manliga blickens sexuella manus, att det är mannen som är det aktiva subjektet, den som "ser" och kvinnan är objektet som blir betraktad, så är det följdaktligen så – tror jag i alla fall – att kvinnors sexuella fantasier ofta går ut på att vara begärlig, åtrådd, uppvaktad, någon som blir betraktad av en man, får honom att tappa fattningen och erövra henne, alternativt att man tänker sig in i den manliga blicken och blir upphetsad av att tänka på hur mannen ser på en själv.
Jag exemplifierar med några citat från Bon artikeln "Låt oss tala om sex" (nr. 37, som jag tagit upp här tidigare).
Karin Ström: "Jag brukar fantisera om att jag ser scenen från det manliga perspektivet"
Quetzala Blanco: "Jag också"
Marie Plosjö: "Även när jag har sex är det samma sak: jag tänker på hur han ser på mig. Jag går in i hans känsla."
Sigge Ekelund: "Intressant att du tänker att du är mannen. Jag har aldrig tänkt att jag är tjejen."
Allt detta beror naturligtvis på att det är den manliga blicken som är den dominerande i vår kultur. Av denna anledning – tror jag – har det inte producerats erotiska bilder (riktade till kvinnor) på manskroppen alls, det är helt enkelt inte säljbart. Bilder på sexualiserade manskroppar blir ofta uppfattade som löjliga, komiska eller motbjudande, det blir oattraktivt med en man som agerar så passivt, "omanligt" eller fjolligt.
Bögporrindustin var de som började producera sexuellt upphetsande bilder på manskroppar – just för att blicken som betraktar dem här är en annan man – alltså någon som är van vid att vara betraktare. Homoerotisk bildproduktion har varit väldigt viktig för att göra manskroppen sexuellt laddad, och vänja sig vid att se sig själv som subjekt.
(En intressant sidoeffekt av att kvinnokroppen är så hårt sexualiserad i massmediala berättelser är - enligt en helt ovetenskaplig koll av min omgivning – att många fler "straighta" tjejer blir sexuellt upphetsade av andra kvinnokroppar, och tycker det är hot att ha sex med tjejer, medan "straighta" män oftast inte ens i sin vildaste fantasi kan tänka sig att t ex suga kuk.)
Genom att göra varierande berättelser, och fler olika sexuella manus, kanske schabloner om vad som är sexigt och inte på sikt blir mer mångfacetterat.
Liv
En sexskildring utifrån den "kvinnliga blicken" borde ju då följdaktligen vara tvärtom: en vacker, sexig man gör något sexigt och sedan blir han "erövrad" och uppfyller en kvinnas sexuella önskan.
Så är det dock ofta inte alls. Eftersom både män och kvinnor är så insocialiserade i den manliga blickens sexuella manus, att det är mannen som är det aktiva subjektet, den som "ser" och kvinnan är objektet som blir betraktad, så är det följdaktligen så – tror jag i alla fall – att kvinnors sexuella fantasier ofta går ut på att vara begärlig, åtrådd, uppvaktad, någon som blir betraktad av en man, får honom att tappa fattningen och erövra henne, alternativt att man tänker sig in i den manliga blicken och blir upphetsad av att tänka på hur mannen ser på en själv.
Jag exemplifierar med några citat från Bon artikeln "Låt oss tala om sex" (nr. 37, som jag tagit upp här tidigare).
Karin Ström: "Jag brukar fantisera om att jag ser scenen från det manliga perspektivet"
Quetzala Blanco: "Jag också"
Marie Plosjö: "Även när jag har sex är det samma sak: jag tänker på hur han ser på mig. Jag går in i hans känsla."
Sigge Ekelund: "Intressant att du tänker att du är mannen. Jag har aldrig tänkt att jag är tjejen."
Allt detta beror naturligtvis på att det är den manliga blicken som är den dominerande i vår kultur. Av denna anledning – tror jag – har det inte producerats erotiska bilder (riktade till kvinnor) på manskroppen alls, det är helt enkelt inte säljbart. Bilder på sexualiserade manskroppar blir ofta uppfattade som löjliga, komiska eller motbjudande, det blir oattraktivt med en man som agerar så passivt, "omanligt" eller fjolligt.
Bögporrindustin var de som började producera sexuellt upphetsande bilder på manskroppar – just för att blicken som betraktar dem här är en annan man – alltså någon som är van vid att vara betraktare. Homoerotisk bildproduktion har varit väldigt viktig för att göra manskroppen sexuellt laddad, och vänja sig vid att se sig själv som subjekt.
(En intressant sidoeffekt av att kvinnokroppen är så hårt sexualiserad i massmediala berättelser är - enligt en helt ovetenskaplig koll av min omgivning – att många fler "straighta" tjejer blir sexuellt upphetsade av andra kvinnokroppar, och tycker det är hot att ha sex med tjejer, medan "straighta" män oftast inte ens i sin vildaste fantasi kan tänka sig att t ex suga kuk.)
Genom att göra varierande berättelser, och fler olika sexuella manus, kanske schabloner om vad som är sexigt och inte på sikt blir mer mångfacetterat.
Liv
Etiketter: liv
5 Kommentarer:
gud vad jag blir lycklig av att läsa en sån här liten superanalys på måndagmorgonen... älskar dig liv. en anonym beundrare som heter sven nästan
Superbra text!
Nu är det visserligen utländska serier jag tar upp, men vissa japanska serier med sex är rätt bra på att måla upp manliga objekt riktat till kvinnor. Hela yaoi-genren för att nämna ett exempel. Synd bara att kvinnliga subjekt är mycket mer sällsynta än manliga objekt.
Håller med dig om att den manliga blicken är den dominerande. Men vad jag personligen ser som det största problemet med detta är inte själva objektifieringen. En viktig del av sex och upphetsning är ju det visuella - få åtrå och bli åtrådd - och däri föreligger alltid en viss grad av objektifiering, mer eller mindre extrem givetvis. Mer störd blir jag av att den manliga blicken är så låst i sin position. Det är kvinnan och enbart hon som ska behaga, men problemet hade varit lika stort om rollerna hade varit ombytta. Och där tycker jag ni lyckats jävligt bra med Drift - ingen karaktär är låst i en objekt- eller subjekt-roll, utan alla kan åtrå och bli åtrådda.
Jag håller med om att sexualiteten ofta skildras genom den manliga blicken och att själva ensidigheten är trist. Dock tror jag att män fantiserar mer om män än vad de skulle erkänna. En manlig (heterosexuell) vän sa att det är rätt vanligt att män har olika former av homosexuella erfarenheter men att det är supertabu att tala om detta. Jag har också manliga kollegor som är helt fixerade vid att prata om homosexualitet, vem som är homosexuell, gayporr, etc. Detta är en jargong som kan uppfattas som fientlig mot homosexuella män (och förmodligen ämnar vara det). Jag har dock vid fler än ett tillfälle undrat om det inte i själva verket döljer sig en slags nyfikenhet eller intresse inför andra mäns kroppar som de är livrädda för att visa öppet.
Skicka en kommentar
<< Home